Regnpromenix.

Tog med mig kaffemuggen, kameran och kamraterna ut i skogen. Det låg ett stilla regn i luften. Det var disigt och dimmigt. Luften var ren. Satte mig på en sten i skogen, drack mitt kaffe och såg på medan hundarna sköt fram som pilar mellan träden och njöt av deras hundliv tillsammans. Åh, de är så fina (:
 
Nu ligger de på golvet bredvid varandra och sover, trötta efter skogsbuset.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0